Att lyssna för att finna meningsfullhet!

Litteratur: Lyssnandets pedagogik  (Åberg Ann, Lenz Taguchi 2005)

Här fortsätter Lyssnandets pedagogik.....

Att lyssna på barnen är något vi kanske säger att vi gör för att de ska vara delaktiga. Men hur lyssnar vi på dem? Barnen tänker inte exakt som vi och därför blir det viktigt att försöka ta reda på hur de tänker. Ur Lyssnandets pedagogik beskrivs kråkprojektet som är ett projekt som handlar om fåglar, där de utgått från barnens intressen. Ann Åberg menar att lärandet inte kan bygga på att vi vuxna äger all kunskap som vi sen ska förmedla till barnen. Citat:

Den pedagogiska verksamheten skall utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och ideer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98)

Ambitiösa vuxna behövs för att ge barnen verktyg och skapa möjligheter för barnen. Vi behöver inte ge barn svar på alla frågor innan de frågar eller undersöker. Ann menar att hur man ser på barnet ligger till grund för den pedagogiska verksamheten. Hon säger också att hon inte riktigt reflekterade över varför hon gjorde som hon gjorde men styrdes över ett tankesätt som att en 4 åring gjorde på ett visst sätt och en två åring på ett annat, som en mall. Vad tror ni händer om vi inte tar tillvara på barnens frågor? Just den här litteraturen diskuterar förskolan, men frågan tycker jag kan ställas även med barnen i F-3 eller hur lång kan vi ta tillvara barnens intressen när vi arbetar med Lgr 11? / Annika Lund

 

 

Supermjuka hjältar

Hej!

Eftersom den här kursen tar upp normer och hur vi kan arbeta med dessa på ett normkritiskt sätt i klassrummet vill jag rekommendera att gå in på http://limpan.org/downloads/. Där finns två ritblock/häften att ladda ner gratis från illustratören Linnéa Johansson som med sina bilder problematiserar och utmanar rollerna ”superhjälte” och ”prinsessa”. Illustrationerna visar att det finns fler sätt att vara än det förgivettagna. Kanske passar ritblock bättre i de yngre åldrarna på skolan, men jag tänker att man de även kan användas som diskussionsunderlag när man arbetar med normer med eleverna.

/Sofia

Utvärdering av det svenska skolsystemet

2014 beställde regeringen en utvärdering av det svenska skolsystemet. Det de upptäckte var ganska skrämmande.

I OECD's PISA-undersökningar har Sveriges resultat ständigt sjunkit. Av de 34 länder som deltar i dessa undersökningar finns inget land som haft en värre trend. Sverige placerar sig bland annat på plats 28 i matematik och plats 27 i läsning.

Det vi gör i den svenska skolan verkar för tillfället inte fungera och många förslag på förbättringar presenterades.

Rapporten ligger ute om man vill läsa. 

Gestaltning 2 - Arvika

@

Demokratisk mobbning?

 

Boken Levd Demokrati tar för sig kopplingar mellan mobbning och den demokratiska institution som skolan enligt lag skall vara.

Enligt Lgr11s värdegrund skall skolan vila på en demokratisk grund och främja alla barns strävan efter en egen identitet, och främja deras lärande. Detta är den samma skola som närmare hälften av eleverna som deltog i studien har upplevd att blivit mobbade. Denna siffra är förmodligen representativ för den generella Svenska skolan.

Närmre hälften av eleverna i vår demokratiska skola som skall uppmuntra till att finna sin egen identitet och egenart upplever att bli mobbade. För vad? Jo, just för att de skiljer sig från gruppen. Denna skillnad från normen används av mobbaren för att legitimera mobbningen. Samma skillnad som arbetas för att främja enligt Lgr11 och skolans strävan efter att lära eleverna goda demokratiska värden. Är det då konstigt att en del av eleverna ser på demokrati som fint och överskattat ord som används efter behov?

Dagens skola består av en mångfald som kräver nytänk när det gäller normer, detta nytänk bör även speglas i det demokratiska arbetet för att eleverna skall känna att demokrati är lite mer än ett ointressant överskattat ord som det tjatas om i skolan. För att få denna ändring bör demokratin efterlevas, och mångfalden accepteras. Först vid denna ändring kan mobbningstillfällena minimeras och elever känna en trygghet att utveckla sin identitet.

Nolltoleras kring mobbning har arbetats med i åratal likaså målet om, en efter förutsättningarna, demokratisk skola. Dock med ett mycket varierande resultat. Mobbningen försiggår förmodligen på var enda skola i Sverige, detta en skola som skall vila på en demokratisk grund som arbetar för att främja elevernas egenart – vart blev det fel?

 

/Jeanette

Traditionella mönster

 

Litteratur: Lyssnandets pedagogik  (Åberg Ann, Lenz Taguchi 2005)

Det först kapitlet i boken inleds med pedagoger som tappat motivation på sin arbetsplats på förskolan. Ann, (2005) beskriver att förskolans arbete bara känns som en stor upprepning. Hon upplever att man måste passa in i det traditionella mönstret och upprepa samma tema, samma pyssel som det alltid har varit. Som att följa samma gamla manus!

En handledarutbildning fick henne på andra tankar. Genom denna utbildning fick hon via föreläsningar, litteratur och andra som arbetat med Reggio Emilia att det är ingen metod man jobbar utefter utan ett synsätt, ett förhållningssätt till barns lärande och till individens inneboende förmågor och rättigheter.

Handledarutbildningen hade fokus kring 3 frågor, vad tänker jag om förskolans roll? Hur ser jag på pedagogens roll och vilken syn har jag på barn? Bland annat kom nätverkets betydelse där pedagoger inspirerar varandra. Reflektionen var en förutsättning för dem att kunna utveckla det pedagogiska arbetet. Den stora utmaningen blev att försöka omsätta alla goda tankar och teorier i handling i praktiken.
Avslutningsvis går tanken att den pedagogiska verksamheten har fått anpassat sig till en färdigtänkt organisation. Hur kan vi istället skapa en organisation som uppmuntrar reflektion?

 

Ska skolan eller eleverna anpassa sig?

I den vänliga maktutövningens regim pratar Bartholdsson om normalitet i skolan. Vi använder vissa normer för hur ”goda” elever förväntas vara och försöker forma eleverna därefter. Skolan förväntas vara en avspegling av det samhälle vi lever i och förväntas utbilda människor redo för detta samhälle. Samhället har dock utvecklats i rasande takt och skolan hänger inte riktigt med. De barn som idag finns i våra skolor har inte samma förutsättningar och behov som för 10 år sedan. Ändå känns det som att vi i många fall försöker forma dessa elever efter samma gamla normer som vi gjort tidigare. Skolans uppdrag är att fostra kreativa och fritänkande elever, men många av de elever som är kreativa och fritänkande stämplas som stökiga då de inte passar in i våra gamla normer om den ”gode” eleven, som var lugn och tyst. Fler och fler elever ses som stökiga och stämplas med diagnoser i stället för att man försöker hitta alternativa sätt att bemöta dessa elever.

Till vilken grad kan och ska vi anpassa skolan efter eleverna och hur mycket ska eleverna anpassa sig efter skolan?