2014 beställde regeringen en utvärdering av det svenska skolsystemet. Det de upptäckte var ganska skrämmande.
I OECD's PISA-undersökningar har
Sveriges resultat ständigt sjunkit. Av de 34 länder som deltar i
dessa undersökningar finns inget land som haft en värre trend.
Sverige placerar sig bland annat på plats 28 i matematik och plats
27 i läsning.
Det vi gör i den svenska skolan
verkar för tillfället inte fungera och många förslag på
förbättringar presenterades.
Rapporten ligger ute om man vill
läsa.
Spännande och trevligt att du lyfter denna rapport! PISA har ju diskuterats mycket och antingen ser man resultatet som mycket viktigt och vi måste bli bättre på änder ena än det andra, men det finns också de som tycker att PISA-mätningarna är totalt värdelösa. Jag håller mig någonstans emellan där, för visst har en sån undersökning något att säga oss om hur väl vi lyckas inom vissa områden. Samtidigt måste vi också tänka på att det finns värden som INTE mäts. Hela skolsystemet och allt vi gör ryms inte att utvärderas i en undersökning. Det finns alltid många perspektiv på en sån här undersökning och just idag publicerades följande artikel i Svenska Dagbladet: http://www.svd.se/pisakatastrofen-kan-bli-skolans-raddning/om/pisarapporten-2015. Det är ETT sätt att se på det och det finns många andra. Läs rapporten och läs också vilka olika saker andra tyckt om den och bilda er en egen uppfattning.
SvaraRaderaIntressant läsning och som du säger väldigt skrämmande.
SvaraRaderaNågonstans har det gått fel och det är jätte bra att det finns material att få tipps och tankeställningar ifrån.
En tankeställning jag har är hur kunskapen sågs i skolan förr och nu, då jag upplever att äldre (då menar jag ålder 60) har mycket mer svenska grammatik och matematik kunskaper än generationer i min ålder. Därför denna rapport var intressant för mig :)
Jag tyckte själv att det var väldigt intressant och som du skriver Ann-Britt så finns det ju de som tycker att PISA-mätningarna är helt värdelösa. Lite av detta tar man upp i OECD-undersökningen. Svenska betyg i skolan har ökat i ungefär samma takt som resultaten i PISA-mätningarna har sjunkit. Kan man då tänka sig att vi helt enkelt värderat andra kvalitéer än de som PISA-undersökningarna mäter?
SvaraRaderaJa, det är en intressant tanke, Andreas, och om man funderar vidare, så kan man också fundera på vad det är vi vill med skolan. Kanske behöver vi alla delar? Lisette: I och med Lgr80 (som började gälla 1980), så togs till exempel grammatikträning bort från mellanstadiet. Tanken var att träna kommunikation och inte fastna i stelbenta former. En god tanke på ett sätt, men det gav andra problem. Vi har hela tiden en balansgång - som är svår.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaIntressant läsning och det är ju verkligen en aktuell fråga idag. Man kan ju tycka att med alla förändringar som ständigt sker i skolan med nya inlärningsmetoder samt ny forskning som testas på och tillämpas i undervisningen, så borde ju inte resultaten se ut som de gör idag. Men kanske är det just detta som är felet. Eftersom man hela tiden ska testa på nya metoder, som lärarna knappt hinner bekanta sig med innan ny forskning med tillhörande metoder ska testas, så är det kanske inte så konstigt att man inte ser några förbättrade resultat. Kanske så vore det rent av bättre att ge skolan och lärarna lite mer tid för att fördjupa sig ordentligt i de olika metoderna innan man utvärderar resultaten och börjar funderar över vad och hur undervisningen kan förbättras. Rom byggdes trots allt inte över en dag..
SvaraRadera/Jennifer
Mycket intressant läsning men som ni säger är det oroväckande. Jag tänkte haka på det Ann-Britt och Andreas pratade om i tidigare inlägg. Mäter verkligen i dessa tester den kunskap som många av dagens barn och ungdomar besitter, och som dagens skola ska förmedla med tanke på att skolan ska spegla samhället? Alla länder ser olika ut, och Sverige är ju ett land som är relativt högteknologisk. Många barn och ungdomar har många goda kvalitéer inom detta område samt att vi i skolan ska förmedla att eleverna ska utveckla ett entreprenöriellt lärande. Ja, vi har sjunkande resultat i bland annat läsning och räkning, men alla andra bra kvalitéer som argumentation, egen ansvar, kreativitet, social kompetens, vart kommer de in i bilden? Den artikeln som Ann-Britt länkade till säger bland annat att dessa sjunkande resultat kanske i grund och botten om att svenska ungdomar inte anser att de ”traditionella gamla kunskaperna” är viktiga eller att den inte mäter de kvalitéer som dagens elever inte anser är nödvändiga för deras framtid. Det är en intressant aspekt, vi måste ta det på allvar men kanske också ta det med en nypa salt då undersökningen inte mäter alla de kunskaper och egenskaper som dagens elever besitter och som skolan ska förmedla.
SvaraRadera/ Josefine
Väldigt intressant! Jag tror också att alla nya inlärnings metoder och all ny forskning kring skolan kanske inte har varit till det bättre utan någonstans har det gått fel. Vi får se över vår undervisning och se efter var det brister men samtidigt lyfta upp det som vi har lyckats med.
SvaraRaderaDet kan säkert ligga något i det, men det är också viktigt att komma ihåg att politiker som bestämmer ganska mycket över skolan, inte alltid bryr sig om forskning. Vi hade nyligen under 8 år en skolminister som till och med sa officiellt att han inte brydde sig om forskning. Viktigt som du skriver Madleen att lyfta det som verkligen är bra.
SvaraRaderaVäldigt intressant inlägg och diskussionen här ovan likaså. På något sätt är jag nog också en av dem som värderar PISA-undersökningarna någonstans däremellan. Det är svårt att mäta det man gör i skolverksamheten, och jag undrar om det är nödvändigt att mäta allt? Självklart krävs det utvärdering av verksamheten för att kunna utvärdera den. Men det vore kanske bättre att använda PISAundersökningarna till att förbättra vissa områden och reflektera över varför resultaten ser ut som de gör. Istället har det blivit sådan hysteri kring PISA tycker jag att det känns som.
SvaraRadera